Har man någonsin råd att inte ta en intervju på största allvar?

Bild på Oskar Johnsson sittandes med en dator redo för intervju

Mitt namn är Oskar och jag arbetar som Researcher på Effektiv i Borås. Jag är relativt ny i branschen och befinner mig just nu i den där roliga fasen alla går igenom som ”ny på jobbet” : den när polletten trillar ner och man plötsligt börjar förstå hur saker hänger ihop. Den när utvecklingskurvan accelererar allt snabbare och man inte längre bara vill, utan faktiskt KAN börja bidra. Det är en härlig känsla att, med god hjälp av lite hybris, känna hur man nästan flyger fram. Dock kan det vara ack så lurigt om ens prioriteringar inte riktigt hänger med i samma tempo. Häromveckan var jag med om en händelse som fick mig att stanna upp och påminnas om vad som är absolut viktigast med det här jobbet.

Jag var på väg tillbaka till kontoret efter ett kundbesök. Lite sen till en intervju och lite stressad över berget av arbete som låg och väntade på skrivbordet. De flesta kan nog känna igen sig i en sådan situation. Vissa triggas av det, andra stressar upp sig. Jag tillhör snarare skaran som blir extremt målmedveten. Som snabbt ser över vad som behöver göras, sätter en plan och verkställer den – lite som uppladdningen inför en fotbollsmatch!

Så, i bilen tillbaka sattes planen för att ro dagen i mål. I trapporna ökade fokuset – och i receptionen möttes våra vägar.
Kandidaten hade klätt sig i kavaj och satt och väntade med en kopp kaffe. Jag vet inte hur hans väg till intervjun hade sett ut, eller vad som stod på hans agenda efteråt – men där och då slog det mig att det kvittar, för allt som betyder något är det som händer just här och nu.

Jag har själv suttit på andra sidan intervjubordet och vet hur det är. Hur man laddar inför och hur man våndas efteråt. Numera är det min plikt att ge honom eller henne en ärlig chans att ta vara på tillfället att glänsa. Det kommer alltid nya chanser att ta tag i skrivbordsarbetet, men den här chansen för kandidaten kommer aldrig igen – mot den bakgrunden har det aldrig varit enklare att prioritera!

När jag arbetade med försäljning handlade mycket om att underlätta kundens vardag. Att se till att ”sakerna runtomkring” flöt, så att kunden istället kunde fokusera på sin kärnverksamhet. Precis samma värde tillför vi som jobbar med rekrytering, och något av det viktigaste vi kan bidra med – för såväl kunder som kandidater – är just kvalitet vid intervjutillfället.
För en sak är säker: så länge det finns saker att göra kommer folk alltid ställas inför prioriteringar, där vissa saker kommer, behöver tas lättare på än andra. Men för kandidaten kommer en arbetsintervju alltid vara superviktig. Det handlar om människors drömmar och framtid. Vem har egentligen råd att inte ta ett sådant möte på största allvar?

Svaret på den frågan borde vara lika självklar oavsett vilken sida av bordet man sitter på. Därför vill jag skicka med dig som läser detta några saker JAG tittar på – för att DU enklare ska kunna ta vara på tillfället och kanske rentav slippa våndas efteråt.
Jag tittar bl.a. på:

  • Hur pass förberedd du är. Det märks tydligt när en kandidat:
    -Har undersökt företaget och visar intresse/engagemang under intervjun.
    -Är på det klara med vad man vill förmedla. Att ha tänkt igenom de ”vanligaste frågorna” på förhand ökar chansen att kunna ge en rättvis bild av sig själv!
  • Den röda tråden: förmågan att kunna summera det viktigaste och inte sväva ut. Självklart är det viktigt att vara sig själv – och visst ska det finnas utrymme för privata instick under intervjun – men tyngden måste ligga på det som är relevant för den roll man har sökt.
  • Tar du chansen? En intervjusituation är ett av de tillfällen man BÖR sticka ut – men på rätt sätt. Både vi och andra arbetsgivare gillar att få exempel från situationer man varit med om och vi älskar när man har tänkt till kring hur dessa erfarenheter kan vara värdefulla framöver.
  • Vett och etikett: De där småsakerna som att hälsa artigt, komma i tid och se till att ha ögonkontakt ligger till grund för ett lyckat möte.

Men ibland spelar det ingen roll hur förberedd man är – det kan bli fel ändå. Därför vill jag som slutkläm poängtera att det är aldrig försent att försöka ställa saker till rätta. Så om du grämer dig över något du skulle vilja ändra i efterhand – se till att göra det! Om det räcker hela vägen återstår att se, men tro mig – även tråkiga besked är lättare att tackla om man känner att man åtminstone har gett allt.

Oskar Johnsson – Researcher